Svar från frågestunden!
Vad heter Damian i efternamn?
Vad tyckte du gjorde mest ont eller var "värst", graviditeten överlag eller förlossningen?
Svar: Japp, Damian ska döpas. Vi funderar t o m på att slå ihop det med min lillasyster som ej blivit döpt än. Men vi funderar fortfarande på ifall han ska ha ett eget eller med sin 3 åriga moster.
Hagström heter han i efternamn.
Förlossningen gjorde så himla ont, även fast man känner att man inte kan kontrollera situationen så kan man det ändå, det är verkligen en obeskrivlig smärta. Men jag måste säga att graviditeten överlag var "värst" som du uttryckte det.
Sandra frågar: vad gör du och damian om dagarna?
har du haft lös hår med clip on någon gång i såfall vet du nåt bra märke och var man kan få tag i det?
Svar: Jadu, vi går promenader. Myser, skrattar, "leker". Träffar nån eller umgås med pappa när han väl är här! Har det gott bara :)
Japp, det har jag haft. Jag köpte mitt ifrån Tradera, men vet inte nåt speciellt märke osv, tyvärr.
Linda frågar: Damian är ett så grymt gulligt namn tkr jag men varför valde ni just det namnet?
vilka namn hade ni annars valt? även om det hade blivit en lite flicka.
kan inte du lägga ut en liten "familjebild" på er? vore så kul att se er tillsammans med tanke på vilken bra mamma och pappa han fått. :)
Svar: Tackar så jätte mycket! Vi kikade runt bland en massa namn lite på datan bara fåtal dagar efter att jag fått reda på min graviditet och så hitta vi Damian och fastna direkt. Mer killnamn vi hade var Liam och Junior. Flicknamn hade vi Casey, Melanie och Natalie!
Jo men självklart skulle jag kunna göra det. Har själv tänkt på det, men vi har än inte tagit nån bild tillsammans alla 3, även fast vi pratat om det flera gånger. Men jag ska försöka fixa till det så snart som möjligt! :)
Amanda(1) frågar: Ska ni döpa Damian, alltså i kyrka eller så? :)
Svar: Japp, det ska vi göra!
Amanda(2) frågar: Hejsan,
jag är gravid och har bestämt mig för att behålla vet däremot inte hur jag ska berätta för mina föräldrar om detta. Eftersom de tycker att jag är väldigt ung (är 18) så är det inte lika lätt att säga det som om jag vore 25. Hur gjorde du, har du några tips till mig? Tack på förhand :)
Svar: Hej på dig! Det kan vara/kännas lite jobbigt det där med att berätta när man inte vet hur föräldrarna ska reagera. Jag själv hade 2 månader kvar tills jag skulle fylla 17 när jag fick reda på min graviditet. DOCK var det min mamma som trodde jag var gravid och köpte en sticka så jag kunde kolla upp det och hon blev hur glad som helst, men alla våra föräldrar är ju olika. Och visst kanske man är ung vid 18 år. Men jag tycker du ska sätta dig med dom båda och bara berätta det. Kanske mjuka upp dom lite och fråga vad dom skulle tycka om att bli mormor och morfar eller likande, för att se vad dom först säger om det osv. Sedan berätta det. Du är trotts allt 18 år och gör dina egna beslut helt själv. Hade vart skillnad om du var under 18, då hade dom kunnat försöka övertala dig mer på ett annat sätt. Men nu är det något dom får acceptera, du är vuxen. Och vill du behålla barnet och du förklarar det så tror jag dom kommer glädjas med dig, och skulle det vara så att dom blir lite besvikna till en början så kommer snart glädjen ändå. För det är ett liv, sådan kärlek. Deras barnsbarn. Men som sagt, jag har faktiskt inget mer tips än att kanske börja med att mjuka upp dom och se vad dom skulle tycka om att få ett barnbarn sedan berätta att du är gravid och bestämt dig för att behålla. BE strong och var säker på dig själv!! Det här fixar du, håller tummarna för dig :) Skulle vara kul om du berättar sen hur det gick osv!! Kram och hoppas "tipset" var till liiiite hjälp iallafall.